Begravningen


Låtar som spelades igår som alltid kommer att göra mig tårögd

Jag orkade inte skriva något igår för jag var så grymt trött + att jag inte kände någon ork för att begravningen var så satans jobbig känslomässigt.
Så fort vi kom in i kapellet (det var alltså en borglig begravning så det var inte i en kyrka med en präst som står och snackar om jesus och gud) när jag såg kistan så blev jag helt tårögd men jag försökte liksom att bita ihop tills begravningen började iallafall men det gick inte för det blev så känslomässigt för att det spelades sorglig musik.
Sen frågade prästen (som inte va en präst eftersom att det var en borglig begravning men iallafall) om jag, Johanna och Jenny kunde gå fram och tända ett varsitt ljus på kistan mitt under själva begravningen när han skulle läsa nån dikt och vi svarade såklart ja men jag blev så jädra nervös att jag typ skulle förstöra hela begravningen genom att råka bränna upp kistan ellet nåt + att jag grät jättemycket.
När jag, Johanna och Jenny skulle gå upp och tända ljusen så höll jag självfallet på att snubbla på mina fötter när jag gick fram och när jag skulle tända mitt ljus så darrade jag skitmycket och försökte koncentera mig på att inte bränna upp alla blommor som låg runt om. När det var Johannas tur att tända sitt ljus så försökte hon typ 5 gånger med tändstickan blåstes ut varje gång så prästen var tvungen att stanna upp i sin dikt och invänta att hon skulle tända ljuset men då började hon grina för att hon inte kunde så jag var tvungen att hjälpa henne och då brände jag såklart upp hela tummen och det gjorde så jäääävla ont men jag bet ihop och låtsades som ingenting. Som ett avslut på våran lilla ljushow framme vid kistan så snubblade jag till när jag skulle sätta mig på min plats igen så att det dunsade till så att prästen återigen blev avbruten när han pratade. Seriöst, han måste tyckt att jag var värsta missfostret som inte kan agera som en normal människa bland folk.

När begravningen var slut så åkte alla hem till oss och fikade och sen på kvällen så åkte jag, mamma, min morbror, Andreas, Anna och Johanna och käkade pizza. Det satt fint en dag som den här.


Kommentarer
Postat av: s

vad jobbigt gumman, du är stark som klarar av det här, det kan inte vara lätt :(

2010-08-08 @ 13:05:16
URL: http://swipeme.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0